Det är ett rött stolt hus du möter utmed Dunkehallaåns nedre fåra. Ett stort timrat hus som redan från början använts som bostäder. Byggt någon gång i slutet av 1800-talet. Med hela den kultur- och industrihistoriskt intressanta Dunkehallaravinen som granne. Detta är bara ett av många fina hus som tagits till heders i dalen genom antikvarisk byggnadsvård. Nu finns chansen att åter fylla detta hus med liv - ditt liv - när bostadsrättsföreningen "Skeppet" bildas.

Huset har totalrenoverats, men med mycket stor vördnad för husets karaktär och stil. Till det yttre har väldigt lite förändrats. Förvanskningar från tidigare renoveringar har återställts så nära ursprunget som möjligt. I princip så har alla gamla handblåsta fönster bevarats tack vare en tidkrävande renovering. Kakelugnar har bevarats, liksom gamla golv där de har funnits kvar och gått att rädda.

Ja, det finns väl åtminstone tre hallar som kan kopplas till lägenheten. En där nere, där du kommer in från gatan. Sedan den gemensamma en trappa upp på andra våningen. Här har du ett helt allrum som ni i föreningen delar på. Här gör det definitivt inget att du ställer skorna, eller hänger jackan på en krok utanför din egen dörr. Väl innanför har du en pargarderob att stuva mössor, vantar och tjocka vinterjackor i.

Ett av lägenhetens vackra höga fönster kröner vardagsrummet, och när löven nu faller är det mest himmel upp mot Bymarken som visar sig. Till våren igen bäddas du in i grönskan igen. Möjligen kan du också skymta lite av Dunkehallaåns nedersta vattenfall, du hör det definitivt med fönstret öppet. Kakelugnen har du som en trogen följeslagare i ständig givakt, även om den inte går att elda i just nu. Ladda den med en knippe stearinljus så är du så nära full myseffekt du kan komma.

Gamla plankgolvet har verkligen finslipat formen här; hela rummet en höjdare i dubbel bemärkelse. Den höga fönsterkupan gör att du kan ligga i sängen och titta rätt upp i söderhimlen. Och snedtaket gör att det känns som att bo lite i en koja. Sen har du tre små innerfönster som vetter mot din egen hall för att du ska få in lite dagsljus även där. Behöver du lite mer förvaring, kan du ställa en rad grunda garderober med 30-djup under de små fönstren. Mormors gamla byrå platsar under fönstret.

Som sagt, detta är till funktion och yta mer att betrakta som en matsal i öppen planlösning med köket. Här sitter ni lätt 8-12 personer till bords om det behövs. Ett vackert rum med en liten dos snedtak som i kombo med det höga fönstret gör att du är så långt bort från en dussinlägenhet du kan komma. Båda detta och vardagsrummets fönster är gammalt, med blåst glas som får blicken att fladdra lätt mot omgivningen. Innerfönstren är separata och monterades förr i tiden bort under sommartid. Det kan du också göra till tradition.

Ytan är så stor att skulle du vilja dela av rummet till ett litet sovrum är det fullt möjligt. Bygg väggen med ett glasparti så du får in kvällssolen även fortsättningsvis i köket. Möjlighet finns så klart att komplettera med ett takfönster dessutom i kökets snedtak. Hör med säljaren vad som skulle kunna vara möjligt, de känner sitt hus innan och utan.

Lite snedtak även här, men självklart inte i duschhörnan där du har storsint utrymme att svinga duschmunstycket runt kroppen. Vill du ha en tvättmaskin uppe i lägenheten finns det nog plats för det om du ska unna dig den bekvämligheten. Allt nyrenoverat när hela huset renoverades genomgripande för några år sedan. Golvvärme så klart.

På husets gavel hittar du en fräsch och mycket uppskattad tvättstuga, med maskiner i bästa trim och möjlighet att både hänga och tumla tvätt. Detta är en tillbyggnad vägg i vägg med stora huset vilket gör att det inte stör någon om du tvättar sent en vardag eller tidigt en söndag morgon. Det luktar bara gott från ventilationen.

Vill du bli bevandrad både kulturellt och rent fysiologiskt är Dunkehallaleden en äventyrlig tillgång som garanterat drar till sig intresset från både stora och små. Här tar du dig på stigar, broar och trappor hela vägen upp till Prostkvarnsdammen uppe vid Dalvik utan att nudda asfalt många gånger. Du går faktiskt under både Hallmansvägen och Prostkvarnsgatan, vilket i snösmältningstid kan vara väldigt spännande och skvättande. Överallt på vägen upp hittar du små informativa skyltar som berättar om hur fallet tämjdes för Jönköpings första industrier. På 1600- och 1700-talet var det bara mjölnare som fick bosätta sig utmed ån. Prästen i Kristinekyrkan hade under en tid en kvarn som en löneförmån, vilket säkert var en bra affär. Här finns alltid något nytt att lägga märke till, små skiftningar i ljud, lukt och luftfuktighet. Perfekt att gå på egen hand, tu man hand eller att ta med hela tjocka släkten på äventyr.

Vi är tre vänner som fick chansen att köpa huset av kommunen som gillade vår plan och tanke med huset, att återskapa stadsnära bostäder. Då började en resa och en renovering baserad på 34 års kärlek till huset. Och det var ett stolt ögonblick, när vi och huset fick Stadsbyggnadspriset 2007 för renovering av kulturfastighet. Har man en båtbyggare med i gänget så tar man inga genvägar varken när det gäller finish eller konstruktion. Vi har försökt spara så mycket som möjligt av det gamla, ersatt gammalt med nytt i en stil som passar, eller helt enkelt byggt själva för hand. Fönstren är gamla, men renoverade; vi har försökt bevara de handblåsta glasen i de gamla bågarna. Dom kommer hålla i hundra år till, om de sköts ordentligt.